tisdag 18 augusti 2015

Jake Gyllenhaal övertygar i boxningsdrama

Filmregissören Antoine Fuqua har svarat för några sevärda filmer som Training Day och The Equalizer med Denzel Washington i ledande roller. Nyaste filmen Southpaw är ett drama om världsmästaren i lätt tungviktsboxning och hans väg från höjderna mot botten och upp igen.

Southpaw
★★★✩✩
Regi: Antoine Fuqua.
Manus: Kurt Sutter.
Genre: drama.
I huvudrollerna: Jake Gyllenhaal, Denzel Washington.
Åldersgräns: 16 år.
Speltid: 2 t 3 min.

Jake Gyllenhaal hör till de nyare skådespelarna i Hollywood, som tillsammans med Heath Ledger blev en mediekändis i dramafilmen Brokeback Mountain. Efter det har han deltagit i ett flertal filmer av vilka rollen i Nightcrawler 2014 anses som den bästa. Uppbiffad till tänderna gör han också i Southpaw en roll som bär hela filmen igenom.
Han är den framgångsrika boxaren Billy Hope som med sin egen stil blivit mästare, en man som aldrig ger upp och piggnar till ordentligt först när han tagit massor av stryk. Uppvuxen på ett barnhem har han gjort sitt liv till den amerikanska drömmen, flott hus och bilar, en kärleksfull hustru (Rachel McAdams - Sherlock Holmes, Midnight in Paris) och en ung dotter (Oona Laurence) som han avgudar och vice versa.
Skräll
Skrällen är ett faktum när hustrun råkar ut för en fatal olycka och han själv med sitt hetlevrade temperament hjälper till att livet hamnar i fritt fall.
Dottern blir omhändertagen och allt ser mörkt ut. Tills han stöter på den före detta boxaren och nuvarande tränaren för fattiga unga, Tick Wills (Forest Whitaker - Oscarbelönad för sin insats i filmen The Last King of Scotland).
Southpaw är förvisso förutsebar och har sina klichéer men styrkan finns i personbeskrivningen och gestaltningen av boxningens stenhårda värld där våldet utan- och innanför boxningsringen når upp till oanade höjder. Det blir mycket nostalgi och smörballader mellan far och dotter innan hjältestoryn kröns av Billy Hopes comebackmatch mot en motståndare som utmålats på möjligast osympatiska sätt. Jake Gyllenhaal är kanske inte direkt någon Rocky Balboa a la Sylvester Stallone men ändå ett ordentligt muskelknippe som väcker lika mycket oro bland motståndarna som sympati hos tittarna. Trots det patetiska och förväntade är Southpaw till syvende och sist en bra film.



När goda råd är dyra. Jake Gyllenhaal lyssnar på tränaren Forest Whitaker i filmen Southpaw.



lördag 15 augusti 2015

När mord ger livet mening

Woody Allen fyller i december 80 år men hans kreativitet visar ännu inga tecken på att avta. Nya filmen Irrational Man är en dramathriller och komedi om en professor som inte drar sig för att mörda för att ge livet en ny mening.

Irrational Man
★★★✩✩
Regi & manus: Woody Allen.
Genre: dramathriller, komedi.
I huvudrollerna: Joaquin Phoenix, Emma Stone.
Åldersgräns: 7 år.
Speltid: 1 t 35 min.

Förra Allen-filmed Magic in the Moonlight från 2014 var underhållande men ojämn, Irrational Man har en tydligare storyline och når ställvis upp till klassisk Woody Allen-nivå. Hörnstenarna bildas av en filosofi där Heidegger, Kant och Dostojevskij spelar betydande roller.
I centrum står Joaquin Phoenix´ filosofiprofessor Abe Lucas, en desillusionerad, alkoholiserad och allmänt livstrött professor som kommer till ett nytt litet universitet på amerikanska östkusten. Som god föreläsare och med sin mystiska personlighet har han en inte oäven dragningskraft på kvinnor. Hans budskap är att  hitta någonstans mening i filosofin som han avfärdar med orden "verbal onani".
Vändpunkt
Vändpunkten kommer när han engagerat sig med den begåvade filosofistuderanden Jill Pollard (Emma Stone) som snart säger upp kontraktet med sin pojkvän. Egna lovar kring professorn slår därtill professorskollegan Rita Richards (Parker Posey) som i Abe hoppas på en utväg från sitt eget otillfredsställande äktenskap.
Abe Lucas blir som en ny människa när han tjuvlyssnar på en bordskonversation på en bar där en domare verkar ha dömt orätt och lämnat en mor i limbo. För att göra världen bättre tar han livet av domaren genom gift och verkar ha lyckats med det perfekta brottet.
Men det är inte huvudsaken utan främst frågan om gott och ont; om man genom en förment god gärning som de facto är illegal har den moraliska rätten på sin sida. Lucas cynism är en Akilleshäl och oväntade vändningar i intrigen får konstellationerna med Jill Pollard att ställa sig på huvudet.
Tematiken från Dostojevskijs Brott och straff bultar på dörren, men trots filmens seriösa anslag undgår det knappast någon att Irrational Man har en undanskymd men ändå komisk underton, exponerad inte minst i den sprittande glada jazziga bakgrundsmusiken - "ta inte så på allvar det ni ser" verkar Allen mena. Han är också en regissör som om någon behärskar konsten att få thriller och komedi att framstå som en oslagbar kombination.
Huvudrollsinnehavarna Phoenix och Stone är de absolut rätta att föra den rätt banala handlingen framåt med djup och trovärdighet. Underhållande men ingen riktigt stor film är slutbedömningen för  Irrational Man med sina toppar och vågdalar. 


Brott och straff. Joaquin Phoenix och Emma Stone är ett strålande radarpar i Woody Allens nyaste film Irrational Man.


tisdag 4 augusti 2015

Snygg action med Tom Cruise

Var finns alla dessa hemliga, dödliga spionorganisationer som ibland samman- men för det mesta motarbetar varandra? Se nya Mission Impossible: Rogue Nation och ni stöter på ett flertal av dem - in action.

Mission Impossible: Rogue Nation
★★★★
Regi & manus: Christopher McQuarrie. 
Genre: actionthriller.
I huvudrollerna: Tom Cruise, Rebecca Ferguson.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 2 t 11 min.

Det som började 1996 med första Mission Impossible-filmen har nu nått fram till den femte. Filmerna som blivit Tom Cruises varumärke och gjort honom själv stenrik är i motsats till vissa andra uppföljare i alla fall inga halvmesyrer utan i stället bra gjord kriminalunderhållning. Det är inte ens fel att påstå att den nya filmen är bäst i serien.
Tom Cruise är agenten Ethan Hunt som igen får springa, hoppa, hänga i flygplan och köra undan på motorcykelrygg och bil - och det går undan, den ena scenen överträffar den andra. Till en av favoriterna hör scenen på operan i Wien där man framför Puccinis mästerstycke Nessun dorma i Turandot just som bovarna och de goda killarna gör upp med varandra. Nessun dorma återkommer sedan som bakgrundsmusik i flera repriser. Snyggt.
Storyn är välgjord och rentav klipsk, ingenting är förväntat och överraskningarna duggar tätt. 
53-årige Cruise ville och fick göra stuntscenerna själva och han passar också på att visa upp sin vältrimmade kropp tid efter annan. 
Jakt på Syndikatet
Storyn handlar om hur IMF (Mission Impossible Force) reser land och rike runt på jakt efter hjärnan i den internationella Syndikat terroristorganisationen, hopplockad av agenter från olika länders underrättelseväsenden. Som medhjälpare har Cruise agent Brandt (Jeremy Renner), Dunn (Simon Pegg) och Luther (Ving Rhames) samt på spinnsidan agent Ilsa Faust, spelad av den svenska skådespelaren Rebecca Ferguson, känd från tv-serien Den vita drottningen där hon spelade drottning Elizabeth. Svenska skådespelare visar m.a.o. igen framfötterna och det talas t.o.m. litet svenska i filmen. Sean Harris (Prometheus) gör en instuderat bra roll som filmens onda genius.

Regissören Christopher McQuarrie är mest känd som manusskribent till filmen The Usual Suspects och har också skrivit manus till sin första långfilm Mission Impossible: Rogue Nation. Ingen dålig debut precis, trots att likheterna med Jason Bourne- och James Bondfilmerna inte undgår någon. Någon större humor finns inte i filmen med undantag för några enstaka oneliners.


Ingen hjälm. Motorcykelracing modell Tom Cruise.