Han räddade judiska barn från förintelsen

Sir Nicholas ”Nicky” Winton räddade närmare 700 judiska barn från förintelselägren precis innan Hitlertysklands effektiva utrotningsmaskineri kom igång på allvar i Tjeckien 1939.

One Life

3/5

Regi: James Hawes.

Manus: Lucinda Coxon, Nick Drake, Barbara Winton.

Genre: historiskt drama.

I huvudrollerna: Anthony Hopkins, Lena Olin, Johnny Flynn, Helena Bonham Carter.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 1t 49 min.

Filmen är en reproduktion av verkligheten där bankiren Nicky (Johnny Flynn) var på väg till Schweiz men hamnade i Prag för att hjälpa sin vän Martin (Ziggy Heath). På besök hos brittiska utlandshjälpkommissionen berördes han av situationen bland barnen i det av tyskarna besatta  Sudetenland och blev den motor som satte igång hjälptransporterna av tågtransporter från Prag till London.

Med massor av upptornande problem framför sig gav Nicky aldrig tappt utan blev en spindel i nätet för den hjälp som räddade 669 barn och i förlängningen 6000 personer av efterlevande till fortsatt liv. En stor hjälp i arbetet hade han av in mor Babi (Helena Bonham Carter), själv en tysk judinna som flydde från Tyskland till England och med sin person och stora integritet öppnade många byråkratiska knutar.

Någon lätt uppgift var det inte med att hitta lämpliga fosterfamiljer för barnen och inte minst när Tyskland erövrade Tjeckoslovakien i januari 1939.

Omväxlande

Filmen växlar om med scener från 1938–39 och 1980-talet då Nicky städar sitt rum och hittar en fotoarkiv med bilder av barn som räddats. Han blir i staden Mainenhead inbjuden till en direktsänd tv-show 1988 där han till sin stora överraskning konfronteras med överlevande från Tjeckoslovakien. Filmens absolut mest intensiva och berörande avsnitt.

Den välregisserade och scenograferade filmen har mycket att tacka för BBC:s rutin av historia epokfilmer, trots att det känns litet gör välslipat. Men Anthony Hopkins insats med hjälp av Lena Olin som klok och förstående hustru och Helena Bonham Carter som modern håller måttet. Hopkins har sina egenheter men irriterar aldrig och  svarar för en formidabel insats igen i allt högre ålder. Rubriken One Life – ett liv – faller tillbaka på judiska Talmud där den som räddar en människa räddar hela världen.

Räddare i nöden. Nicky Winton (Anthony Hopkins) räddade en massa judiska barn undan Hitlertysklands ondskefulla arm i filmen One Life.

Dold tragik flyter upp på nytt

Filmen May December är en arthousefilm från verkliga livet om två kvinnor vars världar går på varandra inramat av ett för tidigt äktenskap 23 år tillbaka. Personkemin funkar utmärkt mellan Julianne Moore och Nathalie Portman.

May December

3/5

Regi: Todd Haynes.

Manus: Samy Buch, Alex Mechanik.

Genre: drama.

I huvudrollerna: Julianne Moore, Nathalie Portman.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 1t 57 min.

Filmen baserad på verkligheten handlar om den då 36-åriga Gracie Atherto-Yoo (Julianne Moore) som jobbar på en djuraffär och förför 12-årige skolkillen Joe (Charles Melton), bästa kompis till hennes son. Det blir ett barn i det omogna förhållandet vilket väckte en enorm uppståndelse.

Gracie får en fängelsedom medan hon ännu är gravid. När hon släpps fri återförenas paret då Joe redan är vuxen, det bir giftermål och det blir flera barn allt medan duon lever i nuet ett s.k. normalt liv i Savannah, Carolina.

In på huden

Denna historia ska överföras på film med filmstjärnan Elizabeth Berry (Natalie Portman) i huvudrollen. För att få en autentisk bild av vad som tilldrog sig flyttar Elizabeth mer eller mindre in hos Gracie och Joe med sina barn och hon blir fascinerad av Gracie, och som det ska visa sig också Joe. Samtidigt flyter gamla känslor upp på ytan, då man som tittare inser hur besynnerligt förhållandet i själva verket var.

Det blir anklagelser hit och dit men också djupa diskussioner om livet och hur ett övergrepp långt tillbaka ännu färgar livet för det inblandade.

Portman och Moore svarar för ett fantastiskt samarbete och i synnerhet den senare lyser i en film där verkligt närgångna zoomningar ger djup och liv åt händelserna. Läcker tragik i en välregisserad film av Todd Haynes (Carol) som får en att fundera litet djupare i ämnet kvistiga människorelationer. 

Välspelande duo. Nathalie Portman och Julianne Moore i läckert tragiska May December.

Ett megalomant spektakel

 Hade väntat mig litet mera av Dune 2 än det sedda. Tekniskt briljanta scener, hyfsat skådespel och dräktprakt i all ära – ändå det klingar det ihåligt under valven.

Dune 2

3/5

Regi: Dennis Villeneuve

Manus: Dennis Villeneuve & Jon Spaihts på basen av John Herberts roman.

Genre: scifi äventyr.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 2t 46 min.

Högstämt knas och moraliskt dubiöst intrig är kontentan av en film som tar sig själv alldeles för mycket på allvar.

 Det är igen en episk berättelse om ont versus gott i en galax långt från vår egen, men det är inte Star Wars och heller inte Tolkien Sagan om ringen-trilogin vi ser, som f.ö. är mycket bättre och mera skrämmande. En film som berörde, den här imponerar på sin höjd.

Ond fettklump

Nu ska en groteskt uppsvälld och genomfet Stellan Skarsgård föreställa ondskan själv i rollen som Baron Harkonnen med elake släktingen Feyd-Rautha (Austin Butler) i släptåg som kamp- och dödsmaskin. Ont uppsåt finns också hos Christopher Walkens kejsare och flera andra.

På goda sidan träds dansen av messianske Paul Atreides (Timothée Chalamet) med synsk och magiskt kunnig mor Jessica (Rebecca Fergusson) och ”trashanksfolkets” ledare med Javier Bardem och Josh Brolin samt Pauls flamma Chani (Zendaya).

Brister

I förhandsreklamen talas det om årets mest efterlängtade film, men bristerna överträffar kvaliteterna som finns i häftiga miljöer, masscener och suggestiv filmmusik av Hans Zimmer.

Där Jessica och Paul i första filmen lämnats i öknen för att dö räddas de av Stilgars (Bardem) stam Frementfolket där också Chans återfinns.

Sandmaskar och sandstormar, svek, krig och kärlek tar vid i en oändlig räcka, alltför lång vill jag påstå, och dessutom ologisk och rörig. En film som gjord för att mjölka pengar av dem som såg originalet. Och det är inte slut med det, en tredje film kommer efter några år säkert som amen i kyrkan, med tanke på det rumphuggna slutet.

Solskyddsfaktor 10. Paul Atreides (Timothée Chalamet) i sitt rätta element, öknen.