onsdag 20 mars 2019

Omaka par i 60-talets djupa södern

Oscarvinnande filmen Green Book plöjer djupt ner i den rasistiska myllan nere i amerikanska södern på 1960-talet, där en framgångsrik mörk pianist enrollerat en vit chaufför på en konsertturné. Den överraskar sällan men har en fin stämning.

Green Book
★★★✩✩
Regi: Peter Farrelly.
Manus: Nick Vallelonga, Brian Hayes Currie, Peter Farrelly.
Genre: dramakomedi.
I huvudrollerna: Viggo Mortensen Mahershala Ali.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 2 t 10 min.

Ja att Green Book skulle vinna Oscarstatyetten för bästa film var nog tämligen otippat med konkurrenter som The Favourite och Bohemian Rhapsody. 
En orsak kan vara att storyn handlar om två män från olika kulturer som ändå kan samsas i denna moralens höga visa. Att Viggo Mortensen och Mahershala Ali spelar bra förminskar inte filmens dragkraft.
Regissören Peter Farrelly har glimtat till i filmer som Den där Mary i egenskap av producent och i Dum & Dummare som manusskribent och regissör tillsammans med sin bror Bobby och visar därmed att han kan hantverket med humorfilmer.
Humor saknas inte heller i Green Book men det är de djupare undertonerna som ger stadgan.
Trångsynt
I 1960-talets USA är trångsyntheten stor, också i New York där arbetarklasskillen Tony Lip (Mortensen) med rötterna i Italien av en slump anställs av pianisten Dr. Donald Shirley (Marhershala Ali) som bilchaufför på en turné ned till amerikanska södern.
Hetlevrad som chauffören är blir det slagsmål och bråk med polisen och också diverse skärmytslingar med arbetsgivaren Shirley under turnén.
Manuset är som sagt förväntat men mest tilltalar det snygga fotot med sina klara färger, vackra landskap och detaljer från både små syltor och påkostade hotell. Därmed inte sagt att Viggo Mortensen skulle var skral, tvärtom visar denna skådespelare som slog igenom i Sagan om Ringen-trilogin och med bravur medverkade i A History of Violence att han behärskar rollbyten. Också Mahershala Ali som sympatisk pianist agerar utmärkt och fick också en Oscar för bästa manliga biroll i Green Book liksom i Moonlight två år tidigare, dvs. 2017.
Green Book är en feelgood film som inte provocerar men på ett smart sätt vänder sig till den stora massan.

På turné. Viggo Mortensen är chaufför och Mahershala Ali pianist och arbetsgivare i dramakomedin Green Book som utspelas i USA på 1960-talet.


onsdag 13 mars 2019

Lyckan finns inte på dansgolvet

Med förlaga i sin egen chilenska film Gloria har regissören Sebástian Lelio gjort en nyversion med engelskspråkiga Gloria Bell, klippt och skuren för Julianne Moore.

Gloria Bell
★★★✩✩
Regi: Sebástian Lelio.
Manus: Sebástian Lelio, Alice Johnson Boher.
Genre: drama & komedi.
I huvudrollerna: Julianne Moore, John Turturro.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid 1t 42 min.

I filmen om en frånskild kvinna i medelåldern på jakt efter en mening i livet får Julianne Moore maximalt med spelrum. Det är henne förunnat, givetvis, hon är en driven skådespelare som lyst i Magnolia, The Hours och inte minst Still Alice där hon spelade en kvinna som försvann i alzheimers dimmor.
Moore är igen pålitlig men storyn bara sådär halvbra för att säga sanningen. Berättelsen saknar stora känslor och går på i ett långsamt tempo men själva grundstoryn om jakten på den försvunna lyckan är påtaglig.
Ingen drömprins, men…
Frekventa besök på dansgolvet har inte precis fått henne att hitta sin prins men hur som helst får det henne henne en kväll i discotakt att ramla över likaså frånskilda Arnold (John Turturro - O Brother, Where Art Thou, Fading Gigolo). Snäll och vänlig väcker han ett visst gensvar hos Gloria Bell, inte minst när han tar henne med sig till sitt nöjesfält där hon får spela paintball.
Båda har egna vuxna barn, Julia en son, vars hustru försvunnit på retreat ut i Nevada öknen. Men det är Arnold som har de stora problemet eftersom hans bortskämda döttrar och påhängsna före detta hustru ringer stup i kvarten och ska ha hjälp med än det ena, än det andra. Det här inkräktar på de nyförälskades samliv som störs i grunden av det förflutna.
Att gå vidare är inte lätt, men filmen rullar sig inte runt i ångestkänslor utan tar det ofta med en klackspark då humorn flödar. Den obetalbara slutscenen är som en insikt i att man kan gå vidare bara man släpper taget om allt som förkväver.


Spirande förhållande. John Turturro och Julianne Moore i dramakomedin Gloria Bell, medelålderskvinnan på jakt efter livets mening.