Handikappad skådepelare lyser upp mörkret

 Regissören Teemu Nikki har lyft upp finsk film på en ny nivå.

Den blinda mannen som inte ville se Titanic fick det nyinstiftade publikpriset och stående ovationer i Venedig förra Veckan. Helt berättigat dessutom.

Den blinda mannen som inte ville se Titanic

(Sokea mies joka ei halunut nähdä Titanicia)

✮✮✮✮✮

Regi & manus: Teemu Nikki.

Genre: drama.

I huvudrollen: Petri Poikolainen.

Förbjuden under 12 år.

Speltid:1 t 22 min.

Filmen gestaltas av förtidspensionerade skådespelaren Petri Poikolainen. Till följd av en synnerligen aggressiv MS-sjukdom blev han rullstolsbunden och blind. Filmen lyfter fram blindhetens predikament med suddigheter och närbilder av Poikolainen så man tror sig vara huvudrollsinnehavaren.

Fjättrad

Filmens unga man Jaakko (Poikolainen) sitter hemma, fjättrad vid rullstolen och sängen, förlamad från midjan neråt och lyssnar på musik eller fingrar på sitt bibliotek med filmer han gillade när han hade synen i behåll, kända kultfilmer och mindre kända horrorrullar av John Carpenter.

Vardagen är inrutad av medicinintag, korta samtal med pappan och samtal med Sirpa (Marjaana Maijala), en annan olycksdrabbad kvinna som han fantiserar om ett förhållande. Men hon har fått dåliga nyheter från sjukhuset befarar att hon håller på att dö. När Jaakko dessutom vinner på tipset gör han sitt livs största beslut, dvs. han ämnar att ta en taxi till tågstationen i hemstaden och väl framme en ny taxi till Sirpa för att träffa henne där hon bor och muntra upp henne. Resan går från Tammerfors till Tavastehus och det är här som filmen blir en gastkramande thriller där skarpa ljudbilder och suddiga bakgrunder blir det enda som vägleder åskådaren i detta blindhetens rike.

Suddigt

Man tänker på koncentrationslägerfimen Sons of Saul där huvudpersonen staplar döda på varandra och för bort dem i skarp närbild mot en suddig fond, men här handlar det förstås om mera vardagliga men ändå obehagliga saker. Mera kan man inte avslöja.

Jukka Poikolainens gestaltning av huvudrollsinnehavaren humörsvängningar och humor gör filmen ännu mera sevärd.

Titeln faller tillbaka på James Camerons kultklassiker Titanic med Leonardo DiCaprio och Kate Winslet, som Jaakko vägrar att se på för sitt alltför populärkulturella anslag.

Teemu Nikki känd för filmerna Armomurhaaja och thrillerkomedin Nimby går från klarhet till klarhet och kommer att få ta emot många nya priser för den aktuella filmen.

Blind och förlamad. Petri Poikolainen i rollen som Jaakko görs sitt livs resa och roll i filmen Mannen som inte ville se Titanic.

Världen på ett sluttande plan

 Många identifierar sig med personer i den egna kretsen när det blir tal om demenssjukdom. I filmen The Father gör Anthony Hopkins och Olivia Colman starka rollprestioner som far och dotter i ett allt mer inflammerat förhållande.

The Father

✮✮✮✮✩

Regi: Floria Zeller.

Manus: Florian Zeller, Christopher Hampton utgående från Zellers pjäs.

Genre: persondrama.

I huvudrollerna: Anthony Hopkins, Olivia Colman.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 1 t 37 min.

Anthony (Anthony Hopkins – När lammen tystnar) är en välsituerad gentleman på sin ålders höst som bor i en flott lägenhet i London. Bokhyllorna vittnar om beläsenhet och status men nu har livet tagit en tvärvändning. Ingenting blir lättare för att Anthony vägrar att ta emot hjälp för att inte tala om att flytta till vårdhem.

Och ingenting är heller som det borde. Hans dotter (Olivia Colman - The Crown, Netflix), hans sköterska, damer som bistår honom hemma och svärsöner flyter samman i en dimma som får tittaren att tvivla på vad som är sanning, vad lögn eller fantasi.

Hopplöshet och raseri

Inte för att fadern inte försöker få en rätsida på tingens ordning men när köket verkar få nya kakel om och igen, när det blir höna till middag dag ut och dag in och när dottern ena minuten säger att hon ska flytta till Paris och den andra att det är helt osant börjar grunden under faderns fötter svikta, allt medan Anne pendlar mellan hopplöshet och raseri.

Samma tematik fanns i Viggo Mortensens debutregi The Falling i våras, där en elak, arrogant demenssjuk far förpestade livet för sina nära och kära.

Så illa är det inte i The Father men visst pekar filmen på svårigheterna att nå kontakt med en person som tappat greppet om omvärlden. En stark och välgjord film av fransosen Florian Zeller, som renderat Anthony Hopkins en Oscar för bästa manliga huvudroll.

Bittra diskussioner. Anthony Hopkins och Olivia Colman i filpärlan The Father