Jag minns inte i detalj hur intrigen i romanen Den svavelgula himlen tedde sig men boken är nog ett måste för att alls begripa den aktuella filmatiseringen.
Den svavelgula himlen
✮✮✩✩✩
Regi: Claes Olsson.
Manus: Erik Norberg, Claes Olsson.
Genre: drama.
I huvudrollerna: Tom Rejström, Nickel Lignell, Sannah Nedergård, Linda Zilliacus.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 2 t.
Så vad kan man annat säga än att filmen är förvirrande. Men så är den inte heller lätt att få fason på just som film. Nu blir det i alla fall en lång tablå med scenbilder som man inte får att gå ihop för att intrigen blir alldeles för luddig. Dessutom sker det hopp i tiden olovligt mycket och fastän man ser det i kläder och tidsmiljöer får hjärnan arbeta på litet extra.
Filmen handlar om medelklasskillen Frej (Tom Rejström som unge Frej och Nicke Lignell som den äldre) som blir vän med rikemanssonen Axel Rabell (Wilhelm Enckell/Pekka Strang) samtidigt som han förälskar sig i Axels syster Stella (Sannah Nedergård/Linda Zilliacus). En film om vänskap, kärlek, svek och minnets opålitlighet, berättad ur Frejs perspektiv.
Påklistrat
Hopp från gymnasie- och studietiden varvas med nutid och dessutom tas tittaren med på sidospår, främst i berättelser om Frejs österbottniska föräldrar. Nedslagen är viktiga men det mesta känns påklistrat och oengagerat t.o.m. i sexscenerna, de flesta scenbilderna är dessutom korta och en hel del ansikten och namn passerar revy.
Claes Olsson, vars bästa film enligt mig är Colorado Avenue har pressat för mycket in i filmen. Det hade räckt med mindre och istället en pejling i djupare porträtt och mera logisk handling.
Nu lär det ändå bli en tredelad tv-serie som förhoppningsvis skingrar de tätaste dimmorna och ger mera stadga åt en berättelse som i och för sig har många poänger. Ställvis glimtar det nog till också i filmen, men det är undantagen från regeln. Bästa rollprestationerna gör Sannah Nedergård och Linda Zilliacus samt Tom Rejström.
