fredag 14 juli 2017

Nya apeposet ett av de bästa

Den är stor och episk, den är obarmhärtig, den är hjärtskärande och den är vacker: allt detta ryms in i nya Apornas planet: Striden.

Aporna planet: Striden
(War for the Planet of the Apes)
★★★★
Regi: Matt Reeves.
Manus: Mark Bomback, Matt Reeves.
Genre: actiondrama.
I huvudrollerna: Andy Serkis, Woody Harrelson.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 2 t 20 min.

Ja, varför inte satsa igen på en vinnande häst? Tanken slår en när man ser nya Apornas planet: Striden, en av de modernare apa versus människa dramafilmer som började dyka upp närmare femtio år efter originalet Apornas planet (1968) med Charlton Heston.
Först kom Apornas planet 2001, sedan Apornas planet (r)Evolution 2011 och därefter Apornas planet: Uppgörelsen 2014.
I Matt Reeves (Clover Field, Apornas planet: Uppgörelsen) nya film finns apledaren Caesar med i centrum, på jakt efter nya fridfullare marker för sina apor som ondsinta människor gör allt för att ta livet av.
De människor  som finns kvar, ska vi tillstå, för ett virus har slagit ut de flesta av arten Homo sapiens men inte överstegalningen Woody Harrelson (Hunger Games, True Detective på tv) vars mannar i inledningen ställer till ett jäkla blodbad bland Caesar och hans apflock, hans hustru stryker med och också lilla sonen så visst är det hämndbegär som driver Caesar iväg efter översten med anhang.
Med sig får han några förtrogna apvänner och en liten stum flicka (Amiah Miller) som han hittar längs vägen – och en lång, händelserik odyssé på häst i bl.a. snöiga, mäktiga bergslandskap som för tankarna till Sagan om Ringen-trilogin, diverse västernfilmer, Mad Max: Fury Road och Apocalypse Now börjar ta form.
Obehagligt
De obehagligaste sekvenserna dyker upp när Caesar tillfångatas av översten och hans hejdukar och hamnar i ett fängelse av äkta nazityskt koncentrationslägervirke, men filmen bjuder också på värme och medmänsklighet, ordet låter litet ironiskt, för i den här berättelsen är det människorna som är de onda och aporna de goda - punkt, slut.
Andy Serkis som spelat bl.a. Gollum i Sagan om Ringen-triogin är igen hemma på mammas gata i motion-capture teknik som Caesar där ledarchimpansens hela mimik och väderbitna anlete känns nog så övertygande. Filmes lustigkurre är Steve Zahns cirkusapa som ojar och vojar sig fram mellan slutkrevaderna med hjärtat på rätta stället.
Att filmen är så bra beror på att alla apor framställs som personligheter man bryr sig om. Två timmar och tjugo minuter känns därför aldrig för långt i en film som öppnar sig åt olika håll men hela tiden har den röda tråden inom kontroll och ett bakomliggande raster med ett budskap om fred och endräkt i en galen värld.



Ansvar som förpliktar. Caesar har sju stugor fulla i nya välgjorda Apornas planet: Striden.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar