Brad Pitt på tvetydig resa

Ad Astra hör till genren rymdfilmer med dubbla budskap. Tidvis riktigt spännande, däremellan långdragen i överkant.

Ad Astra

✮✮✮✩✩

Regi: James Gray.

Manus: James Gray, Ethan Gross.

Genre: äventyrsdrama.

I huvudrollerna: Brad Pitt, Tommy Lee Jones.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 2 t 3 min.

Ad Astra betyder mot stjärnorna och det är precis vad major Roy McBride (Pitt)  gör i James Grays (We Own the Night) fint fotograferade film förlagd en bitiframtiden. Roys far H. Clifford McBride (Tommy Lee Jones - No Country for Old Men) var en av rymdpionjärerna som sökte efter utomjordiskt liv i utkanten av vårt solsystem, men som sedan försvann för decennier tillbaka. Nu sker mystiska elektriska urladdningar i den del av universum där Clifford gick upp i rök och sonens uppdrag blir att ta reda på om fadern finns där och under vilka omständigheter i så fall.

Filmen har några pulshöjande inslag som när Brad Pitt klänger och ramlar omkring på en stor rymdmast i början av filmen, liksom när rymdpirater anfaller hans följe på månens mörka baksida och senare på väg till faderskapet.

Problematik

Kanske litet väntat är att filmen också handlar om fader-son problematik med olösta knutar från Roy McBrides barndom. Det ger den ett existentiellt stuk.

Donald Sutherland (Hunger Games,The Leisure Seeker), finns med i rollistan mera som ett affischnamn. Liv Tyler som lyste i Sagan om Ringen-trilogin får nöja sig med att agera tårögd äkta fru som oroar sig över sin man hemma på Jorden.

För den som gillar sci-fi och äventyr i rymden är filmen säkert ett alternativ. Brad Pitt övertygar som vanligt och det är hans förtjänst att Ad Astra behåller tittarens intresse, också när det blir litet långtråkigt. I samma klass som Interstellar eller Gravity är filmen ändå inte.

Längs stege i rymden. Brad Pitt är centralt blickfång och primus motor i rymdfilmen Ad Astra.