Dune imponerar visuellt men intrigen är svag

 Onda och goda i en fjärran galax, visst verkar det bekant. Storfilmen Dune har muskler och imponerar visuellt men intrigen är snudd på tråkig.

Dune

✮✮✮✩✩

Regi: Denis Villeneuve.

Manus: John Spaihts, Denis Villeneuve, Eric Roth.

Genre: scifi-drama.

I huvudrollerna:  Timothée Chalamet, Rebecca Ferguson, Oscar Isaac.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 2 t 35 min.

Filmen baserad på Frank Herberts science fiction roman 

är storyn om sonen i en adlig familj med förmågan att skydda det dyraste och vitalaste elementet i galaxen. Boken har ansetts nästan omöjlig att föra över på film men Denis Villeneuve från Kanada har i bagaget filmer som Sicario, Arrival och Blade Runner 2049 men upp till dessa filmers nivå når Dune mera sällan.

Scenografin är ytterst välgjord liksom ljudarbetet men som sagt är intrigen den samma vi sett i ett dussin andra liknande filmer, typ Mad Max. Hertig Atreides (Oscar Isaac) och trolldomskunniga Lady Jessica (Rebecca Ferguson) med sonen Paul (Timothée Chalamet) regerar på Arrakis, där man odlar kryddan melange, en drogaktig växt som alla människor behöver. 

Festlig Skarsgård

Mot sig har de den onda baronen Vladimir Harkonen (Stellan Skarsgård), ett veritabelt fläskberg som med sin galna karaktär får en att dra på smilbanden.

De övriga är en ganska dammig skara individer som med högteknologiska vapen kämpar mot varandra och mot sandstormar där hiskeliga sandormar med en mun full av sabelliknande tänder gör livet surt för öknarnas vandrare. Till ökenfolket hör den unga flickan Chani (Zenayda) och dess ledare (Javier Bardem). I en oväntad roll som good guy ser vi Josh Brolin.

Filmen tycks få en fortsättning för i slutet säger Zenayda att det här bara är början. 

Effektfullt. På flykt undan en sandorm i filmen Dune.