onsdag 14 december 2016

Kommunikation och sorg som problemfält

Tala om en film som vänder. Arrival med Amy Adams som språkvetaren som måste få kontakt med utomjordingar som landat i Montana är en film där man inte undgår att använda det klichéartade uttrycket ”mångbottnat”.

Arrival
★★★✩✩
Regi: Dennis Villeneuve.
Manus: Eric Heisserer.
Genre: sci-fi drama.
I huvudrollerna: Amy Adams, Jeremy Renner, Forest Whitaker.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 1 t 57 min.

Regissören Dennis Villeneuve, känd för actionthrillern Sicario från fjol, låter liksom i den nämnda filmen med Emily Blunt igen en kvinna axla huvudrollen. Intrigen är till en början enkel och effektiv: När 12 utomjordiska ovala, mörka, ägglika utomjordiska farkoster dimper ned från skyn och parkerar sig på lika många ställen på jorden uppstår skrämsel och förvirring överallt i världen. Vem är de, vad vill de, vänner eller fiender, etc?
Lingvistikprofessor Louise Banks (Amy Adams - American Hustle) handplockas för ett hemligstämplat uppdrag, där en massa viktiga, camouflageklädda militärer, ledda av överste Weber (Forest Whitaker –  The Last King of Scotland) och vetenskapsmannen Ian Donnely (Jeremy Renner - Hurt Locker) deltar.
Hennes uppgift är att hitta ett sätt att kommunicera med dem. I praktiken forslas hon upp i den utomjordiska farkosten som öppnar sig var adertonde timme, där hon förväntas tyda alla de cirkelformade bläckplumpar som utomjordingarna sprejar på en glasruta med sina tentakler. Problemet är inte lätt eftersom Heptapodsen, som de ansiktslösa, bläckfiskarna med sju tentakler har fått heta, upplever tiden som ett enda nuvarande kontinuum, dvs. cykliskt istället för linjärt. Det innebär att Banks måste lära sig att tänka om för att ha en chans att nå kontakt.
Samtidigt brinner det ordentligt i knutarna, kineserna, ryssarna och sudaneserna vill bekämpa de utomjordiska farkosterna med vapenmakt och all kommunikation mellan de beslutsfattande parterna på jorden avbryts.
Vändning
Det är i det här skedet filmen övergår i en story om kommunikation eller närmare bestämt om kommunikationsproblem i allmänhet men också om sorg.
Louise Banks har nämligen förlorat sin tonårsdotter i en obotlig sjukdom, men under kontakten med utomjordingarna börjar hon se syner och hamnar gång efter annan i den tid då hon var mor tills hon inser att hon upplever världen som de utomjordiska gästerna och samtidigt som hon ser in i framtiden ser hon också en utväg som räddar henne själv och hela världen.
Jepp, ingenting nytt under solen alltså i den meningen, världens räddare i all ära, men Arrival är en bra film. Den handlar nämligen mycket mera om idéfilosofi och existentiella frågor än om effekter i form av pang-pang med ufo:s i skottgluggen. Det har tagit sin tid men Amy Adams kan antagligen äntligen se fram emot en Oscarnominering på vårvintern för sin insats i Arrival.


Kommunikationsproblem. Amy Adams är i filmen Arrival en lingvistikprofessor som tvingas kommunicera med utomjordingar och samtidig behandla sin egen sorg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar