Vårens bästa film är här

Drama utan överspel, känslor med äkthetsstämpel, förlösande humor, snygga vyer och fin musik, ja filmen Manchester by the Sea seglar ohotad upp som vårvinterns och vårens bästa film.

Manchester by the Sea

★★★★★

Regi & manus: Kenneth Lonergan

Genre: drama.

I huvudrollerna: Casey Affleck, Michelle Williams, Lucas Hedges m.m.

Åldersgräns: 12 år.

Speltid: 2 t 17min.

Casey Affleck (Gone Baby Gone, Will Hunting) fick välförtjänt en Oscar för bästa manliga huvudroll i Manchester by the Sea i februari. Han spelar den introverta, gårdskarlen och fastighetsskötaren Lee Chandler i Boston som lever i samhällets om inte absoluta bottenskikt så inte långt därifrån.

Livet går fram på rutin med ölpimplande och tv tills hans bror Joe (Kyle Chandler - Zero Dark Thirty) dör efter problem med hjärtat och Lee tvingas hem till Manchester-by-the-sea i Massachusetts för att bli förmyndare för 16-åriga brorsonen Patrick (Lucas Hedges - The Budapest Hotel, Moonrise Kingdom).

Det heter att det är den grå vardagen som kväver många av oss knegare, men när filmen i tillbakablickar börjar visa vad Lee tvingats uppleva innan han fick ett nytt problem med brorsonen inser man varför han lämnade staden och stack sin kos.

Det är ett väldigt tragiskt livsöde kring en man som förlorat allt man kan förlora som bit för bit manifesterar sig i setbacks med hans tidigare hustru och döttrar i fokus. Inte undra på att Lee slåss med precis vem som helst när han dricker sig full på krogen och blir omplåstrad av dem som bryr sig om honom.

För sådana finns också. Till dem hör exfrun Randi (Michelle Williams - Blue Valentine, Shutter Island) hon som lämnade honom men till sist inte vill annat än att säga förlåt. Passa på: just i det här avsnittet utspelas nog en av de bästa scenerna man kan se på film, både med Michelle Williams och Casey Affleck i sitt esse. 

Manus med tyngd

Lyckligtvis spelar regissören Kenneth Lonergan aldrig på det översentimentala utan låter tyngden i det briljanta manuset rulla på av egen fart.

Samtidigt låter han rada upp exteriörer från den amerikanska staden vid havet där varje ruta kompletterar berättelsen liksom också den ofta klassiska musiken. Barbers Adagio spelas t.ex. genom hela den sekvens där filmen i en tillbakablick är som mest dramatiskt. Det är snyggt och det är gripande. Som motvikt känns den ofta sylvassa dialogen mellan Affleck och Hedges som ett uppfriskande humorbad i allt det mörka.

Casey Affleck svarar hur som helst med sitt minimalistiska spel och sublima minspel för en verklig skådespelarbragd.

Dessutom är precis alla biroller besatta med finfina skådepelare. Lucas Hedges är en av filmens behållningar, liksom Michelle Williams, C.J. Wilson i rollen som Lees kompis George, mm.

Manchester by the Sea är en fullödig film som bjuder på allt man kan begära; värme, sorg, lycka och medkänsla. Kenneth Lonergan som hittills gjort de rätt okända You Can Count on Me och Margaret  tar hem jackpot med sin tredje långfilm. Se den, den visas ännu söndagen den 26 mars i Borgå och kanske också därefter.

Gör filmhistoria. Michelle Williams och Casey Afflecks ”förlåtelsescen” är något av det bästa man kan se på vita duken.